Visar inlägg med etikett vilja. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vilja. Visa alla inlägg

söndag 30 november 2014

Pärlplattor

Pärlplattor är populärt just nu både på förskolan och hemma. Julgranar med toppstjärna och stjärnor på himlen, en val med vattensprut, en delfin, en polis-brandbil-ambulansraket, två kronor är ett urval av produktionen.

Bonusinformation
Spännande med advent!

tisdag 23 september 2014

Tabletter

C har igen fått misstänkt Borrelia-ring på huden. Förra gången kämpade vi rejält med medicinen på vätska. Denna gång tänkte vi prova tabletter. C var på, men första försöket gick snett när han ville ta hela tabletten på en gång och den blev liggande för länge på tungan. Andra försöket började vi med att öva på ärtor, det gick lätt som en plätt. Ändå var C orolig och rädd för att misslyckas med tabletten. Efter mycket vånda och peppning gjorde han det och såg strålande lycklig ut när det gick lika lätt som med ärtorna!

Favorit just nu
Jordgubbsmarmelad

söndag 9 februari 2014

Överenskommelser

C är bra på överenskommelser. T.ex. har vi kommit överens om att sluta med dagblöjor "när det här paketet är slut" och sedan även nattblöjor. Det har gått bra.

Senast kom vi överens om att han måste äta upp maten på tallriken vid kvällsmålet för att få dricka välling. De första dagarna var tallriken inte tom och C frågade inte efter välling. En kväll hade han ätit upp maten och frågade:
- Får jag välling när tallriken är tom?
Vi svarade naturligtvis ja på frågan.

Bonusinfo
  • Igår reste C med pappa till Järnvägsmuseet i Gävle, det var en lyckad utflykt.
  • Det är inte ovanligt att C säger "Jag vill titta på barnprogram." I morse sa han istället "Jag vill titta på mer snösport." Som tur var var det snart dags för störtlopp i Sotji.

tisdag 10 september 2013

Hur man övertalar en upptagen vuxen...

C ville leka på sitt rum. Jag föreslog att vi skulle hitta på något utomhus. Han gick till rummet, jag fastnade i köket. Minuterna gick, han verkade ha hittat på något på egen hand. Snart kommer han dock till köket:
- Ja! Vilken trevlig idé, mamma, vi läser en bok i trädgården!

söndag 11 november 2012

Kalender

LilleC pratade om Farmor och Farfar och att de skulle komma snart - om två dagar försökte han med. Nej, var vi ju tvungna att säga - tio dagar. Jag pekade på kalendern på väggen, det kanske triggade hans minne för han ville istället ha en "som man kryssar". När jag förstod vad han menade blev jag lite glad för det betyder ju att han uppskattade den som vi gjorde i somras - ett A4-blad med rutor för semestern och små symboler för olika aktiviteter och som vi kryssade en dag i taget. Så nu har vi gjort en ny för de kommande veckorna.

söndag 18 december 2011

Vårt kompetenta barn

Medan jag låser bostaden trycker LilleC på hiss-knappen. Om den hinner komma innan jag är klar ställer han sig i dörröppningen och säger stolt: "Mamma jag håller hissen till dig." Han har sett oss göra det så många gånger att han har förstått varför vi gör det. Han vet också att om dörren håller på att gå igen viftar man lite med foten så går den upp igen.

Bonusfakta
Mugg med två örön slutade LilleC med i våras ngn gång. Haklapp växte han ur under sommaren. Och nu under senhösten började han vägra att äta på den barnsliga tallriken med bra kanter. LilleC vet vad han vill, och jag tycker det går bra för honom. Vårt barn är kompetent att fatta egna beslut, ibland innan vi har förstått att han är redo.

tisdag 13 september 2011

Imorgon kanske?

Nyss hemkomna från besök hos Farmor och Farfar säger LilleC: Imorgon kanske? Imorgon åka till Farmor och Farfar? Han tittar på oss med sitt charmigaste och mest övertygande leende.

Bonusfakta

Fantasin sprudlar. En liten mugg funkar som handduk åt plastankan. Seriekopplade stolsdynor blir ett tåg. En lykta blir till spis att laga mat till fåglarna på...

tisdag 2 november 2010

Aktivitetsrapport

Det var underbart att komma hem från jobbet och möta LilleC som kommer rusande med största leendet och berättar stolt: "stoppa ner pås!" Som tur var kunde UC förtydliga lite: de hade lekt med påsförslutarna och sedan stoppat tillbaka dem i sin påse. Jag plockar upp sonen för en kram, han sträcker sig efter min gavroche med ett busigt leende och när han har satt tillbaka den på mitt huvud ser jag hur han tänker för att formulera sig: "hatt i huvud!". LilleC jobbar hårt med att knäcka koden.

fredag 2 juli 2010

Hur man övertygar en förälder

När LilleC kommer förbi de stora högarna av jordgubbar i affären tittar han både bedjande och befallande samtidigt som han nickar bestämt och upprepade gånger att "jo-o, vi ska köpa jordgubbar". Det är tur att det är jordgubbar han vill ha.

Favorit just nu
Aktivitet: bada och leka på stranden.

Bonusfakta
Ikväll badade LilleC i badkaret för första gången. Det gick hur bra som helst, det var ju en liten mesig vattenpöl jämfört med sjön.

Dagens ord
Titta!

måndag 28 juni 2010

Jag vill

LilleC uttrycker sedan en tid tillbaka en positiv vilja. Det började med att han på frågan om han ville gå ut nickade och uhm-ade. Det utökades snart till fler och fler frågor som han besvarade jakande. Ibland blev det fel, som när jag frågade om han ville leka med klossarna och han svarade ja, men det blev uppenbart att det han ville göra var att gå ut på balkongen. Det dröjde inte länge innan han började nicka utan att vi hade ställt en fråga, och då blev det till att gissa vad det kunde tänkas vara som han ville. Inte alltid den lättaste uppgiften. :) Men det är så roligt när han nickar och visar att han vill något som t.ex. igår när vi kom fram till plaskdammen. Förra gången (första gången) vi var där var LilleC till en början skeptiskt till det kalla vattnet men efter ett tag såg det trots allt ut som att han hade roligt. Och igår nickade han upphetsat när han såg att vi stannade vid dammen och började genast plaska så fort han kommit ner i vattnet. :-)

lördag 26 juni 2010

Rapport

Så mycket att berätta och så lite tid! Här kommer några fakta att bevara för framtiden.

Samtidigt som LilleC tog sina första springande steg verkar han ha kommit på att krypande också är ett sätt att ta sig fram för att t.ex. nå bollar som rullar in under bord. Vi har ju sett honom ta enstaka krypsteg, gärna på mjukt underlag, men nu verkar även hårda golv fungera bra.

Vi får nu återkoppling från LilleC att han har tagit in innebörden av böcker vi har läst för honom. På frågorna "vad säger hunden?", "vad säger katten?" svarar han vov vov och aum så gulligt, men det har vi ju pratat med honom om även utan böcker. Men att dammsugaren låter y-y-y-y-y-y-y-y-y har inte varit ett vanligt samtalsämne förutom när vi läst en av böckerna. När jag senast tog fram dammsugaren sa han just y-y-y-y-y-y-y-y-y! Och så har det också hänt med andra ljud som vi stöter på IRL.

Han älskar att vara ute, på balkongerna om han får chans eller utomhus. Ska vi gå någonstans är det lämpligt att han sitter i vagnen när vi går förbi sandlådan utanför porten annars är det svårt att slita honom därifrån.

Han älskar att dansa, han dansar så fort han hör musik med lite rytm.

Ett tag var favoritplatsen vid fönstret i vardagsrummet där han hade utsikt. De senaste dagarna verkar istället hallen vara en favoritplats.

LilleC har sedan tidigare Brios magnetiska tågklossar. Av sysslingar har han ärvt en magnetisk pingvin (?), också Brio och dessa kan man koppla ihop i en lång kedja. Nyligen fick han en röd träbil, vi var på Krabat för att leta present till den kommande kusinen men LilleC lät så bedjande när han suktade efter den fina bilen att det fick bli ett inköp till honom. Bilen är verkligen populär, så det är ju kul att han inte tröttnade så fort han fått den. Men för att återgå till historien, bilen är i ungefär samma storlek som de magnetiska Brioleksakerna och till vår förvåning undersökte LilleC om det möjligen var så att man kunde sätta fast bilen på samma sätt!

Vad är det mer jag har tänkt att berätta? Jo! Han kommer ju ofta fram till någon av oss med en bok som han vill att vi skall läsa. Men det har nu också hänt att han sitter och bläddrar själv i böcker och att han då, precis som när han läser med oss, pekar på något och säger "däh!". Vi tänker att det är att han känner igen något och att han vill namnge det, men att det än så länge inte blir mer än "däh".

Det finns säkert ännu mer att berätta, men det får bli en annan gång.

fredag 18 juni 2010

Hörsägen

Poitah! Nan tah!

Hai-jah, tah. Hiah-jah!

Itah.

Mämmah ung-gang.

Buah eijah. Aj, tja-aj. Tjä-jäj.


LilleC har haft en period med nästan uteslutande "däh" (översättning: oftast "vad är det?"). Men nu babblar han på igen, mest för sig själv, när han håller på med något.


För ett tag sedan ingick följande berättelse i dagsrapporten: "...och så gick vi in i djurparkens affär och LilleC krävde att jag skulle köpa en grävling. Och han släppte den inte på hela vägen hem, inte ens när han somnade i vagnen." Den är verkligen en favorit, han plockar upp den ibland och kramar på den.


Det var något mer jag skulle återberätta, men just nu har det försvunnit ur minnet. Förhoppningsvis får det komma med i något annat inlägg.


Favorit just nu
Aktivitet: spänna alla muskler i kroppen så mycket det går.

torsdag 21 januari 2010

Egen vilja

Att LilleC har en egen vilja och temperament, börjar visa sig mer och mer tydligt.
  • Det har börjat hända att han visar sitt missnöje när man tar ifrån honom något.
  • Han kan låta väldigt otålig och krävande: Hjälp mig nu!
  • Han börjar sträcka sig i riktning mot det han vill ha, t.ex. pipmuggen.
  • Att han inte gillar näsdroppar går inte att ta miste på, men vid några tillfällen nyligen har det nästan sett ut som han blivit så arg att han tänker bitas. Han har dock inte genomfört det. Jag vet inte om det beror på att han blivit rädd för sin egen reaktion (självbevarelsedrift? "om jag bits kanske jag inte får mat") eller om jag har tolkat honom fel. Det är ett ansiktsuttryck och en rörelse som varar väldigt kort. Självbevarelsedriftstanken måste vara på ett djupt omedvetet plan för han bits ju så det gör ont vid andra tillfällen, men inte i ilska, utan mer på ett gnagande, undersökande sätt.
Bonus
Till kvällsmat fick LilleC en mildare variant av det vi åt, kokos-wokade grönsaker och kyckling, och det gick strålande. Han gapade beredvilligt och åt, om inte kanske en full portion (hur en sådan nu definieras?) hyfsat bra. Och inte en enda liten bit smörgåsrån behövde vi truga med (det har ju sedan flera veckor tillbaka varit en ständig följeslagare). En möjlig tolkning var att han var för trött för att vilja äta själv (han har sovit mindre en en tredjedel av vad han brukar sova under dagen).