Överraskning!

Mina prinsar fixar cupcakes!

Nya smaker

Vi sitter och kommenterar den goda senapen. C säger plötsligt "Jag vill också smaka". Det får han naturligtvis och det visar sig vara en hit. Skinkan och Bryggeriets ölsenap slinker ner i oanade mängder.

Egenodlade

I veckan plockade vi våra första egna jordgubbar, tre stycken. Mums! Det kommer fler framöver. Under tiden plockar vi smultron som finns lite varstans - det visar sig att vi har inte en gräsmatta, vi har en smultronmatta!

Köksmästare

Det lagas köttfärslimpa och den måste penslas. Och sen måste man tvätta sig om händerna.

Vi sätter oss till bords och äter.

Vad man kan göra med godis

I fredags var LilleC på kalas med förskolekompisarna. Alla barnen fick en godispåse med sig hem. LilleC är ju inte så förtjust i godis så istället roade han sig igår kväll med att mata oss med godisbitar:
- Vad bra med godispåse!
Hallonsnöret fick vi turas om att bita av vilket ledde till att även Ahlgrens bilar skulle bitas av och han såg att det var lite segare:
- Bit hårt i slemmet, mamma!

Det påminner mig om när han fick smarties (non stop) för ngt år sedan: det var roligare att färgsortera och rada upp dem istället för att äta dem...

Stolt

...över vår Guldklimp. Jag var på utvecklingssamtal den 5 maj.
Glad, positiv, charmig.
Stort ordförråd.
Pysslig. Hittar sysselsättning på egen hand.
Empatisk, inbjudande: "Kom!"
Funderande. Återkommer till tidigare händelser.
Påverkar kompisarna att tänka:

På promenaden frågar fröken vilken pinne är lång och vilken är kort. Barnen svarar lite ointresserat, på måfå. Utom LilleC som funderar och svarar att han tror att den korta är kort. Fröken försöker reda ut hur många av den ena pinnen det får plats på den andra. Elvin säger till slut: OK, om C säger att den är kort.

Allt detta känner vi igen i vår LilleC. Och även de områden som förskolan skall jobba med att utveckla: tålamod/uthållighet (han säger ofta och snabbt "jag kan inte") och berätta vad som är fel.

Bonusfakta 1
Elvin är en lite äldre kille som Calle har börjat leka med. De har tillräckligt med ord för att kommunicera med varandra.

Bonusfakta 2
Mat som hittills aldrig har vägrats: korv och jordgubbar.

Favorit just nu
Aktivitet: att cykla på trehjuling (vilket ännu för det mesta betyder driva cykeln framåt med fötterna mot marken). Eller att stå på förskolans släp kopplat till trehjuling, helst när en av de stora killarna cyklar, det går fort då!

Tomater och ordning

LilleC älskar äta tomater, som jag tidigare skrivit om, men det är inte förrän nu som han har namngivit dem: mattoh. Gurka och blomkål och broccoli har han alla pratat om men tomater har han varit förvånansvärt tyst om. Bäst att sysselsätta munnen med att äta dem, kanske.

I övrigt verkar en favoritsysselsättning vara att plocka och ordna: flytta blåbär från en skål till en annan. Lägga klossarna i hinken. Hälla vatten från en burk till en annan.

Favorit just nu
Aktivitet: gunga. Han ber dagligen om att få gå och gunga. Tur att vi går förbi gungor, på väg från dagis.

Medelhavsrapport

LilleC har flugit flygplan för första gången i sitt korta liv. Han sov fram till starten och var sedan vaken hela flygtiden till Barcelona. Han var lite otålig men det gick rätt bra och flygvärdinnorna var snälla. LilleC har insett att bilar är lika roliga att titta på i Barcelona som hemma, men här har de roligare motorcyklar. Och de är många fler och står parkerade på lättnådda trottoarer i långa rader… Ambulanserna och polisbilarna låter lite skumt däremot…

Favoritmaten för tillfället är butifarra, en lokal korv som faktiskt vuxna också kan tycka om, man får dock jobba lite för att få med en tugga. LilleC är snabb! La Sagrada Familia var inte så mycket att se, LilleC sov hela tiden. Den där Gaudí får nog skärpa sig. Han tyckte dock om lekparken utanför (inte Gaudís skapelse). Bergbanan upp till Montjuïc var också skoj! Kasta tomma vattenflaskor som pappa får hämta var superskoj … Invigningen av friidrotts-EM och förberedelser inför den har dominerat de här första dagarna i Katalonien. Nya äventyr väntar Lille C och oss andra de kommande dagarna.

Ord

LilleC övar för fullt med sitt ordförråd. Det är lite svårt att få ut specifika ljud på kommando men han är envis och ger inte upp. Det tydligaste ordet är "titta!" och det använder han gärna och ofta. Ett mindre användbart ord är "guh-ka" (gurka). Kanske tack vare Lennart Hellsings sång, för han äter ju oftare tomat än gurka (han kan äta tomat som godis), men vi har ännu inte identifierat något namn för tomat.

Det måste vara häftigt när man börjar förstå att den där fåniga gröna stången med strumpor i boken föreställer samma sak som man äter. Eller att alla dessa katter i böcker som föranleder föräldrarna att fråga "vad säger katten?" är samma djur som bor hos grannen. Katt, förresten, heter "toh-ka" på C-iska, och säger "mjam".

Hur man övertygar en förälder

När LilleC kommer förbi de stora högarna av jordgubbar i affären tittar han både bedjande och befallande samtidigt som han nickar bestämt och upprepade gånger att "jo-o, vi ska köpa jordgubbar". Det är tur att det är jordgubbar han vill ha.

Favorit just nu
Aktivitet: bada och leka på stranden.

Bonusfakta
Ikväll badade LilleC i badkaret för första gången. Det gick hur bra som helst, det var ju en liten mesig vattenpöl jämfört med sjön.

Dagens ord
Titta!

Surt

...men gott tycker tydligen vår son om att suga på en citronklyfta!

Egen vilja

Att LilleC har en egen vilja och temperament, börjar visa sig mer och mer tydligt.

• Det har börjat hända att han visar sitt missnöje när man tar ifrån honom något.
• Han kan låta väldigt otålig och krävande: Hjälp mig nu!
• Han börjar sträcka sig i riktning mot det han vill ha, t.ex. pipmuggen.
• Att han inte gillar näsdroppar går inte att ta miste på, men vid några tillfällen nyligen har det nästan sett ut som han blivit så arg att han tänker bitas. Han har dock inte genomfört det. Jag vet inte om det beror på att han blivit rädd för sin egen reaktion (självbevarelsedrift? "om jag bits kanske jag inte får mat") eller om jag har tolkat honom fel. Det är ett ansiktsuttryck och en rörelse som varar väldigt kort. Självbevarelsedriftstanken måste vara på ett djupt omedvetet plan för han bits ju så det gör ont vid andra tillfällen, men inte i ilska, utan mer på ett gnagande, undersökande sätt.

Bonus
Till kvällsmat fick LilleC en mildare variant av det vi åt, kokos-wokade grönsaker och kyckling, och det gick strålande. Han gapade beredvilligt och åt, om inte kanske en full portion (hur en sådan nu definieras?) hyfsat bra. Och inte en enda liten bit smörgåsrån behövde vi truga med (det har ju sedan flera veckor tillbaka varit en ständig följeslagare). En möjlig tolkning var att han var för trött för att vilja äta själv (han har sovit mindre en en tredjedel av vad han brukar sova under dagen).

Matlust

LilleC gillar att äta. På sina egna villkor, annars får det vara. Det är lite frustrerande, när vi inte vet vilka villkor som gäller för tillfället. Ett tag trodde jag att han ogillade den hemlagade maten för att den var för osåsig (det gick betydligt bättre med köpt mat med såsigare konsistens). Men efter några dagar blev det lite trögt igen. Det visade sig snart att om han fick hålla skeden, stoppade han den i munnen, och sedan kunde vi mata honom några skedar innan han ville göra själv igen.

Nu funkar inte det heller. Han vill inte hålla skeden. Han vill helst inte få någon sked alls. Han vill plocka mat med sina egna händer. Han vill krama maten i händerna. Och ja, jag erkänner, jag är kladd-fobiker. Jag jobbar hårt för att övervinna detta och har kommit en bit på väg. Men än så länge råder inte fri kladdning. Istället får han lagom kladdiga bitar av t.ex. smörgåsrån med lite mat emellan och frukt, det äter han gärna.