Tungvrickning

När jag ser vad C gör med sin tunga berättar jag att jag inte kan göra så med min tunga.
-Det är lätt! Det är bara att böja tungan på mitten!

Jag kommer att tänka på att när han var väldigt liten såg jag hur hans tungspets böjde sig upp och ner, inte bara en gång som ovan, utan flera gånger (samtidigt).

Här kommer en cyklist

Vi har haft en ganska lång paus med trampcykel och istället kört balanscykel och trehjuling. Men i måndags, kanske inspirerad av förskolekompisen som cyklade förbi oss och tjoade "jag KAN cykla själv!", tog vi fram trampcykeln och då satt de nödvändiga kunskaperna på en gång: jag släppte taget och iväg rullade ekipaget. Det gick strålande bra, det som fortfarande behövde lite mer övning var starten, och det har vi övat på många gånger. C kan starta, men känner sig inte riktigt trygg ännu. Så de senaste dagarna har vi tagit trampcykeln till och från förskolan och C är så stolt.

Rapport

Så mycket att berätta och så lite tid! Här kommer några fakta att bevara för framtiden.

Samtidigt som LilleC tog sina första springande steg verkar han ha kommit på att krypande också är ett sätt att ta sig fram för att t.ex. nå bollar som rullar in under bord. Vi har ju sett honom ta enstaka krypsteg, gärna på mjukt underlag, men nu verkar även hårda golv fungera bra.

Vi får nu återkoppling från LilleC att han har tagit in innebörden av böcker vi har läst för honom. På frågorna "vad säger hunden?", "vad säger katten?" svarar han vov vov och aum så gulligt, men det har vi ju pratat med honom om även utan böcker. Men att dammsugaren låter y-y-y-y-y-y-y-y-y har inte varit ett vanligt samtalsämne förutom när vi läst en av böckerna. När jag senast tog fram dammsugaren sa han just y-y-y-y-y-y-y-y-y! Och så har det också hänt med andra ljud som vi stöter på IRL.

Han älskar att vara ute, på balkongerna om han får chans eller utomhus. Ska vi gå någonstans är det lämpligt att han sitter i vagnen när vi går förbi sandlådan utanför porten annars är det svårt att slita honom därifrån.

Han älskar att dansa, han dansar så fort han hör musik med lite rytm.

Ett tag var favoritplatsen vid fönstret i vardagsrummet där han hade utsikt. De senaste dagarna verkar istället hallen vara en favoritplats.

LilleC har sedan tidigare Brios magnetiska tågklossar. Av sysslingar har han ärvt en magnetisk pingvin (?), också Brio och dessa kan man koppla ihop i en lång kedja. Nyligen fick han en röd träbil, vi var på Krabat för att leta present till den kommande kusinen men LilleC lät så bedjande när han suktade efter den fina bilen att det fick bli ett inköp till honom. Bilen är verkligen populär, så det är ju kul att han inte tröttnade så fort han fått den. Men för att återgå till historien, bilen är i ungefär samma storlek som de magnetiska Brioleksakerna och till vår förvåning undersökte LilleC om det möjligen var så att man kunde sätta fast bilen på samma sätt!

Vad är det mer jag har tänkt att berätta? Jo! Han kommer ju ofta fram till någon av oss med en bok som han vill att vi skall läsa. Men det har nu också hänt att han sitter och bläddrar själv i böcker och att han då, precis som när han läser med oss, pekar på något och säger "däh!". Vi tänker att det är att han känner igen något och att han vill namnge det, men att det än så länge inte blir mer än "däh".

Det finns säkert ännu mer att berätta, men det får bli en annan gång.

Rivna barriärer

Jag tänkte på ett inlägget "Osynliga grindar" för flera veckor sedan (händer hela tiden att jag tänker det här vill jag skriva i bloggen), men fick det inte nedtecknat då, här kommer det nu i en annan tappning.

Inför bland annat, ett besök hos Farmor och Farfar letade vi efter en "resegrind" att  sätta upp framför en trappa t.ex. Vi hittade dock ingen och när vi kom fram hade Farmor och Farfar redan tänkt på en lösning till det problemet, så det löste sig på bästa sätt. Det roliga var att upptäcka att det fanns inte bara de fysiska grindarna utan även osynliga grindar. LilleC har (efter många incidenter) stor respekt  för trösklar och här fanns det respektingivande trösklar som på ett effektivt sätt hindrade honom från att lämna rummet utan någons hjälp. Efterhand lärde han dock sig att det var inte så högt och att det gick att ta sig över.

Dammsugaren - en bullermaskin att betrakta med skräckblandad förtjusning, lockande och skrämmande på samma gång - håller på att förlora sin status som barriär. Kanske hänger det ihop med att LilleC var med och storhandlade nyligen. Han tyckte (inte så oväntat) att det var lite tråkigt att sitta i vagnen så han fick komma ner på golvet. Vet inte riktigt hur det gick till men plötsligt började han skjuta på den stora tunga matvagnen! Och det var ju förstås hur roligt som helst att kunna flytta på den (med lite styrhjälp). Och det var efter det som han också började skjuta på dammsugaren och på så vis besegra det brummande monstret.

Favorit just nu
Äta: jordgubbar.
Aktivitet: klättra (än så länge med hjälp).

Tandrapport:
Tänder nr 5 och 6 syns i överkäken sedan några veckor tillbaka och tänder nr 7 och 8 börjar synas.

Pallar!

LilleC har idag, som igår, jobbat som möbelflyttare. Han har tagit sin pall och skjutit den framför sig i större delen av lägenheten (tur det inte finns så många trösklar!). Alla möbler som står i vägen och som han kan flytta på har också fått nya oväntade platser...

Han har också kommit på att han kan resa sig från golvet med hjälp av skostället, när han inte hellre vill kasta ner kängor från det. Han har idag också rest sig mot barnvagnen, den flyttbara pallen och en grön f.d. ormkudde (fråga inte:-)) som finns på golvet. Inte dåligt jobbat! Vi trotsade snökaoset ute en stund men snön yrde och allt var bara vitt och gångvägarna långt från plogade så vi gick hem.

Premiär

Jag har vid flera tillfällen sett att LilleC försöker resa sig upp med hjälp av möbler. Men han lyckas antagligen inte få rätt stöd av möblerna så han ger upp (med hjälp av våra händer fixar han det utan problem). Idag vid badet lyckades han. Han tycker duschslangen är så spännande så han kunde inte vänta på att få klä av sig. Han lutade sig framåt och nådde badbaljan och med hjälp av den kom han på fötter! Sen satt han på huk helt absorberad av sin slang-undersökning.

Efter badet blev det tandbortstningspremiär. Vi har talat om att det snart är dags, och i morse när han ville ha sällskap medan jag borstade mina tänder satte jag hans lilla greppvänliga tandborste i hans händer. Han gillade den och satte den genast i munnen, så nu ikväll tog vi fram tandkrämen också. LilleC (i min famn) och pappa borstade tänderna samtidigt. Han såg lite förundrad ut över denna nya procedur...

Favorit just nu
Bläddra i böcker, både barnböcker och vuxenböcker.

Frustration

LilleC har idag varit frustrerad, så tolkar jag det. Han har varit kinkig och ledsen och suktat efter saker som har varit utanför hans räckvidd. Jag tror han börjar förstå konceptet "att gå" men att genomförandet känns lite läskigt, eller kanske vet han inte hur han ska genomföra det. Jag tänkte igår att de steg jag sett honom ta verkar mest ha tagits omedvetet, när han varit koncentrerad på något annat. Så det kanske är det som har frustrerat honom idag, att när han medvetet vill förflytta sig så vet han inte hur han ska styra musklerna för att lyckas.

Sittande har han nog förstått hur han ska göra. Medan jag åt upp min lunch och diskade/städade undan lunchen flyttade han sig, under lek, cirka två meter dit lådan med klossar stod och välte ut klossarna på golvet. Han såg väldigt nöjd ut.

Rörlighetsrapport

LilleC sitter ju stabilt sedan flera månader tillbaka. Han var så nöjd med det att det att det inte hände så mycket på rörlighetsfronten på länge. Nu förflyttar han sig på något omärkligt sett genom att gunga fram och tillbaka (det handlar inte om mer än någon halvmeter). Han kan också vrida sig obehindrat med hjälp av händerna. Och nyligen har han också börjat sträcka sig över sina fötter (i skräddarställning) så om han sträckte sig lite längre och vred om benen skulle han vara i krypposition. Men det verkar inte vara något för honom, i den mån han befinner sig i den positionen brukar han snart övergå till magliggande.

Att stå älskar han ju att göra, och balansen blir bättre och bättre. Han kan stå ganska länge utan stöd, t.o.m. vifta med armarna och ha kvar balansen. Och han har ju övat mycket på att böja sig ned och resa sig igen, det går riktigt bra nu. Men rätt som det är glömmer han bort att han måste ha balans och då är det bra att Servicepersonerna är i närheten och kan rädda situationen. Inte heller i stående är förflyttning något han prioriterar, men lite (slumpartade?) rörelser blir det, bl.a. längs med soffbordets kortände. Så nu är det hög tid att plocka undan det som av en eller annan anledning inte är lämpliga objekt för utforskning av spädbarnshänder.

Att flytta sig eller inte

Alla frågar: kryper han? Och svaret är ännu att det gör han inte. När han sitter (eller ligger) på golvet verkar det inte som han tänker på möjligheten att förflytta sig. Det händer att hans rörelser för honom lite långsamt över golvet, men det verkar inte vara medvetet. Däremot när han är med oss märks det tydligt att hans motoriska färdigheter har utvecklats enormt den senaste tiden, han "hoppar" (utan att lyfta) och gungar och vrider och vänder sig. Hans ben- och magmuskler har alltid varit starka, så det är kanske överkroppens muskler som är begränsande.

Men idag kanske, kanske, spekulerade han i möjligheten att dra sig upp med hjälp av en möbel. Så snart kommer han nog att överraska oss.

Favorit just nu:
Skaka på huvudet (nekande). Och han älskar när vi svarar med en huvudskakning.

Att förflytta sig...

...har ju inte varit högt prioriterat av LillaC. Men vi har nu upptäckt att det kanske beror på omgivningen, när vi befinner oss på sängen visar det sig att han trots allt är lite intresserad av förflyttning.