Surt

...men gott tycker tydligen vår son om att suga på en citronklyfta!

Jag vill

LilleC uttrycker sedan en tid tillbaka en positiv vilja. Det började med att han på frågan om han ville gå ut nickade och uhm-ade. Det utökades snart till fler och fler frågor som han besvarade jakande. Ibland blev det fel, som när jag frågade om han ville leka med klossarna och han svarade ja, men det blev uppenbart att det han ville göra var att gå ut på balkongen. Det dröjde inte länge innan han började nicka utan att vi hade ställt en fråga, och då blev det till att gissa vad det kunde tänkas vara som han ville. Inte alltid den lättaste uppgiften. :) Men det är så roligt när han nickar och visar att han vill något som t.ex. igår när vi kom fram till plaskdammen. Förra gången (första gången) vi var där var LilleC till en början skeptiskt till det kalla vattnet men efter ett tag såg det trots allt ut som att han hade roligt. Och igår nickade han upphetsat när han såg att vi stannade vid dammen och började genast plaska så fort han kommit ner i vattnet. :-)

Rapport

Så mycket att berätta och så lite tid! Här kommer några fakta att bevara för framtiden.

Samtidigt som LilleC tog sina första springande steg verkar han ha kommit på att krypande också är ett sätt att ta sig fram för att t.ex. nå bollar som rullar in under bord. Vi har ju sett honom ta enstaka krypsteg, gärna på mjukt underlag, men nu verkar även hårda golv fungera bra.

Vi får nu återkoppling från LilleC att han har tagit in innebörden av böcker vi har läst för honom. På frågorna "vad säger hunden?", "vad säger katten?" svarar han vov vov och aum så gulligt, men det har vi ju pratat med honom om även utan böcker. Men att dammsugaren låter y-y-y-y-y-y-y-y-y har inte varit ett vanligt samtalsämne förutom när vi läst en av böckerna. När jag senast tog fram dammsugaren sa han just y-y-y-y-y-y-y-y-y! Och så har det också hänt med andra ljud som vi stöter på IRL.

Han älskar att vara ute, på balkongerna om han får chans eller utomhus. Ska vi gå någonstans är det lämpligt att han sitter i vagnen när vi går förbi sandlådan utanför porten annars är det svårt att slita honom därifrån.

Han älskar att dansa, han dansar så fort han hör musik med lite rytm.

Ett tag var favoritplatsen vid fönstret i vardagsrummet där han hade utsikt. De senaste dagarna verkar istället hallen vara en favoritplats.

LilleC har sedan tidigare Brios magnetiska tågklossar. Av sysslingar har han ärvt en magnetisk pingvin (?), också Brio och dessa kan man koppla ihop i en lång kedja. Nyligen fick han en röd träbil, vi var på Krabat för att leta present till den kommande kusinen men LilleC lät så bedjande när han suktade efter den fina bilen att det fick bli ett inköp till honom. Bilen är verkligen populär, så det är ju kul att han inte tröttnade så fort han fått den. Men för att återgå till historien, bilen är i ungefär samma storlek som de magnetiska Brioleksakerna och till vår förvåning undersökte LilleC om det möjligen var så att man kunde sätta fast bilen på samma sätt!

Vad är det mer jag har tänkt att berätta? Jo! Han kommer ju ofta fram till någon av oss med en bok som han vill att vi skall läsa. Men det har nu också hänt att han sitter och bläddrar själv i böcker och att han då, precis som när han läser med oss, pekar på något och säger "däh!". Vi tänker att det är att han känner igen något och att han vill namnge det, men att det än så länge inte blir mer än "däh".

Det finns säkert ännu mer att berätta, men det får bli en annan gång.

Hörsägen

Poitah! Nan tah!

Hai-jah, tah. Hiah-jah!

Itah.

Mämmah ung-gang.

Buah eijah. Aj, tja-aj. Tjä-jäj.

LilleC har haft en period med nästan uteslutande "däh" (översättning: oftast "vad är det?"). Men nu babblar han på igen, mest för sig själv, när han håller på med något.

För ett tag sedan ingick följande berättelse i dagsrapporten: "...och så gick vi in i djurparkens affär och LilleC krävde att jag skulle köpa en grävling. Och han släppte den inte på hela vägen hem, inte ens när han somnade i vagnen." Den är verkligen en favorit, han plockar upp den ibland och kramar på den.

Det var något mer jag skulle återberätta, men just nu har det försvunnit ur minnet. Förhoppningsvis får det komma med i något annat inlägg.

Favorit just nu
Aktivitet: spänna alla muskler i kroppen så mycket det går.

Rivna barriärer

Jag tänkte på ett inlägget "Osynliga grindar" för flera veckor sedan (händer hela tiden att jag tänker det här vill jag skriva i bloggen), men fick det inte nedtecknat då, här kommer det nu i en annan tappning.

Inför bland annat, ett besök hos Farmor och Farfar letade vi efter en "resegrind" att  sätta upp framför en trappa t.ex. Vi hittade dock ingen och när vi kom fram hade Farmor och Farfar redan tänkt på en lösning till det problemet, så det löste sig på bästa sätt. Det roliga var att upptäcka att det fanns inte bara de fysiska grindarna utan även osynliga grindar. LilleC har (efter många incidenter) stor respekt  för trösklar och här fanns det respektingivande trösklar som på ett effektivt sätt hindrade honom från att lämna rummet utan någons hjälp. Efterhand lärde han dock sig att det var inte så högt och att det gick att ta sig över.

Dammsugaren - en bullermaskin att betrakta med skräckblandad förtjusning, lockande och skrämmande på samma gång - håller på att förlora sin status som barriär. Kanske hänger det ihop med att LilleC var med och storhandlade nyligen. Han tyckte (inte så oväntat) att det var lite tråkigt att sitta i vagnen så han fick komma ner på golvet. Vet inte riktigt hur det gick till men plötsligt började han skjuta på den stora tunga matvagnen! Och det var ju förstås hur roligt som helst att kunna flytta på den (med lite styrhjälp). Och det var efter det som han också började skjuta på dammsugaren och på så vis besegra det brummande monstret.

Favorit just nu
Äta: jordgubbar.
Aktivitet: klättra (än så länge med hjälp).

Tandrapport:
Tänder nr 5 och 6 syns i överkäken sedan några veckor tillbaka och tänder nr 7 och 8 börjar synas.