söndag 19 december 2010

Nästan...

... en vecka sedan Lucia. LilleC satt paralyserad av förundran/skräck(??) inför den massiva väggen av vuxna som kommit till förskolan för att lyssna på och beundra sina telningar.

Bonusfakta

LilleC har ett par gånger velat lägga sig i "egen säng" men kommit fram till att han föredrar att somna nära någon av oss i stora sängen. Han är för gullig!

torsdag 9 december 2010

Kok-ill

LilleC gillar musik, det blir mer och mer tydligt. Första gången han försökte sjunga för oss var det en visa/ramsa från samlingen på förskolan: om apor i trädet och krokodilen i träsket. LilleC sa kok-i-la och försökte med hela kroppen förmedla visan till oss som tittade på men inte riktigt förstod. På senare tid händer det allt oftare att han sjunger korta fraser av sånger och blir jätteglad när vi sjunger hela visan för honom. I morse sjöng vi tillsammans Blinka lilla stjärna på väg till förskolan, LilleC infogade de ord han kunde, riktigt bra gick det. Och UC rapporterade att på hemvägen hade LilleC sjungit Lille katt. Och vi anar att på Lucia-firandet kommer barnen att sjunga Midnatt råder.

Bonusfakta
Numera heter krokodil kok-ill och är bl.a. favoritbit i ett av pusslen.

fredag 3 december 2010

Förskolan driver utvecklingen

Vi märker hela tiden att LilleC lär sig nya saker på förskolan. Och det är ju som det ska vara. Klä av sig. Dricka ur glas.

Förra veckan när jag hämtade på dagis såg jag att några barn satt och pusslade. Dock inte LilleC. Hemma har han varit relativt ointresserad av pussel. Men i helgen överraskade han mig genom att lägga bitarna i hans första pussel utan minsta tvekan! Så fort jag hade tid letade jag rätt på ett av våra ärvda pussel: jag valde den med brandkårstema. LilleC gillar ju brandbilar. Och slangar. Gissa om han var i sjunde himlen.

Bonusfakta
LilleC sa efter maten: Tack för middag. Snart kommer han väl att säga prosit när någon av oss nyser...

Favorit just nu
Åka pulka.

söndag 21 november 2010

Dop

LilleC har varit på dop och allting har gått riktigt bra. Visserligen fick han fri tillgång till majskrokar under gudstjänsten, och UC fick vandra lite med honom men han är ju trots allt ganska liten ännu och det är inte lätt att förstå att samhällets normer kräver tystnad ibland. Alla tyckte han var en charmig liten kille. Det var Kusinen som döptes och hennes fina namn IRL avslöjar jag inte här. Men härmed blogg-döper jag dig till Amy (uttalsanvisning: antingen ammi eller som på engelska). Lilla Amy var en riktig mönstertjej, och tog in procedurerna med stora nyfikna ögon och klagade inte alls över att få vatten på huvudet.

tisdag 2 november 2010

Aktivitetsrapport

Det var underbart att komma hem från jobbet och möta LilleC som kommer rusande med största leendet och berättar stolt: "stoppa ner pås!" Som tur var kunde UC förtydliga lite: de hade lekt med påsförslutarna och sedan stoppat tillbaka dem i sin påse. Jag plockar upp sonen för en kram, han sträcker sig efter min gavroche med ett busigt leende och när han har satt tillbaka den på mitt huvud ser jag hur han tänker för att formulera sig: "hatt i huvud!". LilleC jobbar hårt med att knäcka koden.

fredag 22 oktober 2010

En morot

... eller tio? Medan vi åt frukost rotade LilleC i grönskaslådan och fiskade upp alla morötterna. Flyttade på dem, ordnade dem efter storlek, ansade rottrådar och plöstsligt hör jag vad han säger: eeen, tvååå, tree, fyyyra. Det visade sig snart att förskolans matematikprojekt har lärt honom alla siffror mellan ett och tio!

Och nu när vi har ätit en morot är det nio kvar.

tisdag 19 oktober 2010

Knäcka koden

LilleC jobbar hårt med att knäcka språkets kod. Han har uppmärksammat att bokstavskombinationen "de" förekommer ofta. Har ni tänkt på det? Den. Det. Dej. Regelbundna verb i imperfekt. Så just nu blir det lite för många -de i LilleCs samtal. Inte bara "Gungade", som ju är något han ofta har gjort. Också "Pappade" till UC. "Köpade" eller "köpa det"(?) och andra oväntade kombinationer.


Bonusfakta
Köpade började han säga i affären om en barntandborste han gillade, och fortsatte med i leksaksavdelningen. Sedan sa han det på kvällen när han badade och lekte med sin älskade vattenkanna. Han blev väldigt ledsen/missnöjd när jag sa att vi inte behövde köpa den. Så jag ändrade mig och sa, "ja visst ska vi köpa den", då blev han glad igen. Tänk om det alltid kunde vara så enkelt.

Favorit just nu
Vattenlek