Vår guldklimp har feber och är lite klängig. Och när han skulle sova middag hade han närhetsradarn på, dvs han vaknade om jag försökte lämna honom ensam. Så jag blev kvar bredvid honom ganska länge. Tillräckligt länge för att han skulle hinna sträcka på sig i sömnen och se så där oemotståndligt söt ut. Och det påminde mig om hur han brukade sträcka på sig precis innan han vaknade, när han bara var några veckor gammal. Han brukade ju sova med armarna på var sida om huvudet. Sträckningen gick ut på att han böjde kroppen så att armar och ben kom närmare varann på ena sidan för att genast byta till andra sidan, fram och tillbaka, i samma takt som en hund som skakar av sig vatten. Önskar jag hade det på film...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar