Magiskt

Det är lite magiskt den effekt bärsjalen har på LilleC. Så fort han ser att jag tar fram den blir han lugn. Han gillar verkligen att sitta i den. De senaste dagarna har jag tagit på den för att få honom att somna, när min rygg behöver lite bär-hjälp. Jag har alltså försökt att få honom att somna medelst vankning, utan att det verkar leda till något. Med bärsjalen somnar han på några minuter! Och det är ju så mysigt (ja, förlåt att jag tjatar om det... ;) ).

Det är nästan lite magiskt hur LilleC, från en dag till en annan, plötsligt verkar ha förstått poängen med att gå. Det går fortfarande bäst när han fokuserar på något annat än själva stegen - igår gick han två meter på några sekunder. När han tänker på stegen blir det lite mer stapplande, det är ju lite läskigt fortfarande, och sista biten räcker det att man böjer sig ned och sträcker armarna efter det som skall nås. För den proceduren är han ju expert på, och klarar det ofta utan stöd. Gåendet är ju förstås med en hjälpande hand.