Mellandagsrapport

Bilbarnstolen är invigd och verkar vara godkänd (även om det inte är någon favoritplats). Julen har varit underbar, bland annat för att det har snöat varje dag hela veckan, utom tisdag då vi vaknade till en stjärnklar och bitande kall morgon som utvecklade sig till en strålande vacker vinterdag. LillaC har varit på sitt charmigaste humör för det mesta, det är ju så roligt att träffa Farmor och Farfar. Han träffade ju inte bara dem, på julafton var det en hel hop med släktingar och det gick bra det också även om han var lite mer reserverad.

Han övar mycket på att böja sig och resa sig upp (med stöd från någon av oss) och har förvånansvärt bra balans. Balansen i stående blir bättre och bättre den också och han behöver mindre och mindre stöd från oss. Han har till och med stått flera sekunder helt utan stöd! Dessutom har han idag gjort ett allvarligt försök att resa sig med hjälp av en möbel, men det var lite i läskigaste laget, tyckte han, och sköt upp det på framtiden. Som om inte det vore nog har han åter börjat intressera sig för sina fötter, lite mer handgripligen i denna omgång (tidigare intresse har varit mer visuellt, för många månader sen). Dels har han börjat med att dra av sig strumporna: han ser väldigt nöjd ut och leker lite med dem. Dels har han kommit på att han kan försöka suga på tårna. Tårna når fram till munnen korta stunder innan han tappar greppet. Han såg så söt ut jag måste skratta lite och då skrattade han också, sitt underbara lilla skratt. UC undrade vad vi gjorde så då fick LillaC göra om det hela, och skratta lite till.

Gott Nytt År!

Tand

Den allra yttersta kanten på en tand har sett dagens ljus (munhålans dunkel?). Med dessa nymodigheter, tänderna, står LillaC inför nya lärdomar t.ex. att det kan göra ont att bita sig i läppen.

Julen skall vi fira hos Farmor och Farfar och innan vi är hemma hos dem skall vi inviga den nya bilbarnstolen. Vi håller tummarna att den får tummen upp.

God Jul!

Minnesanteckningar - förlossning

På morgonen för den beräknade förlossningsdagen drabbades jag av panik när Humlan inte sparkade som vanligt. Efter samtal med sjukhuset åkte vi in för en kontroll. CTG-kurvan såg normal ut, och jag kunde slappna av. Men ultraljudsundersökningen visade att fostervattenvolymen var lite låg och läkaren föreslog att förlossningen skulle sättas igång (induceras).

Jag kommer ihåg att jag under värkarbetet tänkte "det här vill jag inte vara med om igen". Men det är som alla säger, nu så här i efterskott kommer jag inte ihåg att det verkligen var så hemskt. Ett annat minne är att jag var så trött att jag somnade mikrosekunder och vaknade med ett ryck av att musklerna slappnade av (ni vet, som när man sitter i en fåtölj och huvudet rullar bakåt). Klockan 9:54 fick jag ett underbart, kladdigt litet knyte i min famn. Rummet var fullt med folk (pga att man hjälpte till med sugklocka) men LilleC var (är) en stark och frisk liten (stor) krabat som inte behövde någon extra tillsyn.

UC klippte av navelsträngen och var med när LilleC blev tvättad. När alla formaliteter var avklarade blev vi lämnade ensamma att pusta ut, men ändå inte slappna av - vi hade ju ett nytt litet liv att ta hand om. Jag drabbades dock av frossa så det var UC som fick hålla vakt. Våran lilla (stora) guldklimp var hur söt som helst, fyllig och rund (inte alls skrynklig och bräcklig). Och han hade massa mörkt hår, till vår förvåning!

Någon gång under senare delen av eftermiddagen gick flytten till BB-avdelningen. LilleC tyckte inte om ljusen som blängde in i hans ögon längs med korridorerna.

Mera snö

LillaC har haft feber så vi har stannat inne och tittat på hur världen utanför virvlar och yr.

Andra dosen

Idag har LillaC fått den andra dosen av influensavaccinet. Vi håller tummarna att han skall slippa biverkningar (det är tydligen vanligare med feber efter andra dosen). Än så länge har han varit pigg och glad och passat på att skvätta ner pappa och hela badrummet när han badade. Han såg väldigt nöjd ut.

Favorit just nu
Aktivitet: klappa händerna - nu börjar han få till klapp-ljudet, också.

Snö

Äntligen känns det som att vintern har kommit! Det har snöat hela dagen, trots det är det nog max en decimeter snö ute. Men det räcker för att landskapet ska bli lite ljusare. Vi hade besök av L och LillaA och vi kände allihopa att det skulle vara skönt med en promenad även om det såg lite avskräckande ut. Det blev en riktigt skön promenad, småttingarna somnade gott, och jag njöt i fulla drag av det snöigt vackra landskapet. Det var också en intressant upplevelse att komma hem med en vagn full av snö...

LillaC såg snö för första gången när det snöade nyligen (och snabbt töade bort) men det blir nog roligare nästa vinter när han kan leka i snön.

Vad rolig du är!

LillaC tror att det är en rolig lek, det här med att säga nej. Vi säger nej, t.ex. när han försöker ta av oss glasögonen. Vi försöker se allvarliga ut. LillaC tittar tillbaka mot oss, som om han är lite osäker på situationen innan han bestämmer sig för att det var roligt och ler mot oss. Och vi smälter förstås för han är ju oemotståndlig när han ler och skrattar. Så det är kanske inte så konstigt att han tror att det är en rolig lek...

Lucia

Idag har vi varit på Skansen och firat Lucia. Julmarknad på Bollnästorget, massor av stånd med allt möjligt mellan himmel och jord. Massor med folk men inte jobbigt trångt. Långdans kring granen med glad julmusik (Ayla Kabaca) och skön lucia-sång, det är så härligt med julmusiken. LillaC som inte hade sovit så mycket på förmiddagen somnade gott i bärsjalen men hann vakna och höra lite av sången innan den tog slut.

Vid matbordet

Idag har LillaC fått äta (nästan) samma mat som mamma och pappa, dvs hans portion togs ut innan saltet åkte i. Det blev samtidigt premiär för tomater och det verkar ha gått bra, ingen allergisk reaktion. Det är roligt att han kan äta av vår mat, det blir mer och mer familjekänsla vid matbordet.

Det blir också mer och mer kladd vid bordet i takt med att LillaC "kan själv", vill hålla i skeden och äta själv. Ser inte riktigt fram emot dessa ökande kladdnivåer, men alla säger ju att det är bra för barnen om de får "fria händer" vid matbordet och att man ska låta dem kladda som en del av inlärningen.

Jag har varit lite orolig för att han inte vill äta så mycket, men jag tror jag har hittat nyckeln till hans aptit: om han får en majskrok eller något eget att föra till munnen och äta upp är han mer villig att gapa för skedmatning. Och han lärde sig ganska snabbt att hantera majskroken. Från att lite valhänt ha sugit på den till att han nu kan flytta den i handen så han kommer åt att äta upp hela kroken. Skedhanteringen har han inte riktigt kommit igång med, men han tycker det är väldigt roligt att få hålla i en egen sked, så det är ju en bra början.

Att flytta sig eller inte

Alla frågar: kryper han? Och svaret är ännu att det gör han inte. När han sitter (eller ligger) på golvet verkar det inte som han tänker på möjligheten att förflytta sig. Det händer att hans rörelser för honom lite långsamt över golvet, men det verkar inte vara medvetet. Däremot när han är med oss märks det tydligt att hans motoriska färdigheter har utvecklats enormt den senaste tiden, han "hoppar" (utan att lyfta) och gungar och vrider och vänder sig. Hans ben- och magmuskler har alltid varit starka, så det är kanske överkroppens muskler som är begränsande.

Men idag kanske, kanske, spekulerade han i möjligheten att dra sig upp med hjälp av en möbel. Så snart kommer han nog att överraska oss.

Favorit just nu:
Skaka på huvudet (nekande). Och han älskar när vi svarar med en huvudskakning.

Med en svepande gest

LillaC är mycket för att svepa med armarna.

Svepa längs med golvet mot en leksak och se hur långt bort den kommer. Eller kanske höra hur den låter? En efter en tar han allt i sin närhet. Till slut sitter han ensam kvar på en tom golvyta som kantas av leksaker på ungefär en halv meters avstånd.

Svepa i luften, gärna med pipmuggen upp och ner så det stänker i hela köket (en oavsiktlig bieffekt, så vitt vi förstår).

Svepa längs med våra armar, när han är trött och vill vara nära. Lilla gosegubben!

Bilbarnstol

Nu är det gjort. Vi har slagit till på en ny bilbarnstol till LillaC. Hoppas han trivs bättre i den än han gjort med babyskyddet. Vi tror att han tyckte det blev för varmt i babyskyddet, när vi såg till att han hade lite mindre kläder gick det bättre. Men den senaste/sista bilfärden i den blev lite traumatisk: på väg hem från bilbarnstolsaffärerna (utan ny stol pga att vi hade svårt att välja vilken vi skulle ha) hamnade vi i bilkö pga en olycka. LillaC var redan från början missnöjd med att bli satt i stolen (troligen upplevde han den som trång) och att stå stilla på motorvägen gjorde verkligen inte upplevelsen bättre. Han var så förtvivlad! Och vi med honom som inte kunde trösta. Till slut somnade han utmattad och vaknade inte förrän bilen stannade i garaget.