För några veckor sedan, medan vi fortfarande var hos farmor och farfar började LilleC att kalla alla nära och kära "babba"/"pabba" eller något liknande. Nu är det oftast "pappa" till UC, och "babba" till mig. Det är i alla fall tydligt vem han menar eftersom han oftast också visar med kroppsspråket vem han vänder sig till.
Ma-ma-ma-ma säger han när han är missnöjd med något, som en klagovisa, så det känns ju på sätt och vis ganska bra att han inte vill kalla mig "mamma". :)
Favorit just nu
Att vara ute
Alltid en ny favoritt
10 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar