Rivningsentreprenören byter bransch

LilleC har ju varit proffs i rivningsbranschen: riva ner, slita loss, plocka isär. Nu börjar han intressera sig för motsatsen. Han har satt tillbaka clownvagnens gula stav på sin plats, han har försökt stapla burkar (ni vet sådana färgglada i plast i olika storlekar), han har lyckats stoppa dem i varandra, han har lagt andra saker i dem.  Det är häftigt att se hur han utvecklas!

Framsteg i rasande fart

Redan på väg hem hörde jag rykten om LilleCs framfart. Och när jag kom genom dörren bevisade han att de var sanna: han gick, själv, utan stöd, från soffan i vardagsrummet hela vägen till hallen för att möta mig! Så till den grad roligt har det varit idag att gå själv att det var helt omöjligt att sova under dagen. Och nu på kvällen var han därmed helt utmattad och somnade rekordtidigt. Och stackars UC, som inte heller har fått någon vila är lika utmattad han...

Strålande tider...

Idag vaknade vi till ett vackert frostigt landskap igen och LilleC var på strålande humör. Vi la huvudet på sned i kapp med varandra, rynkade näsan och skrattade. Allt innan jag gav mig av till jobbet.

Favorit just nu

Gå (utan stöd) mellan olika stationer med 1-2 meters avstånd. Han skrattar förtjust för det mesta, för det går ju så bra för vår frimodige lille kille.

Steg

LilleC ser fortfarande lika glad ut varje gång han utmanar sig själv och lyckas med att förflytta sig en viss sträcka utan stöd. Sträckorna har blivit lite längre och det har hänt att han spontangått för att komma åt något intressant, t.ex. videokameran.

Helgrapport i flygande fläng

LilleC har tagit sina första medvetna (enstaka) steg utan stöd. Båda gångerna hade han bara decimetrar till det stöd han siktade på.

Och han har fått (och gått med) sina första skor! Hade tänkt skriva lite utförligare, men hinner inte nu, tyvärr.

Tillägg, 2010-02-09
De små gulliga skorna (storlek 20) var han väldigt förundrad över: vad är det för klumpar där nere? De första stegen var lite svåra att hantera (det var ju nu viktigt att sätta i foten rätt). Men så fick han provgå lite i gallerian och när han väl hade vant sig fick han upp farten igen och var så glad! Enligt rapport har LilleC idag igen pinnat på i gallerians långa spännande korridorer.

Och han ser så glad ut om man räcker armarna mot honom och vill genast ta stödfria steg (men det är lite läskigt om sträckan är för lång).

Pallar!

LilleC har idag, som igår, jobbat som möbelflyttare. Han har tagit sin pall och skjutit den framför sig i större delen av lägenheten (tur det inte finns så många trösklar!). Alla möbler som står i vägen och som han kan flytta på har också fått nya oväntade platser...

Han har också kommit på att han kan resa sig från golvet med hjälp av skostället, när han inte hellre vill kasta ner kängor från det. Han har idag också rest sig mot barnvagnen, den flyttbara pallen och en grön f.d. ormkudde (fråga inte:-)) som finns på golvet. Inte dåligt jobbat! Vi trotsade snökaoset ute en stund men snön yrde och allt var bara vitt och gångvägarna långt från plogade så vi gick hem.

Borta bra men hemma bäst

Första dagen på jobbet gick bra både hemma- och bortafronten. Och det var härligt att komma hem när man är efterlängtad. LilleC frustade till som om han plötsligt kom på att han längtat efter mig, sken upp och började genast gå mot hallen.