Det är lite bråttom nedför trappan för nåt är glömt i källaren på väg ut. C stannar och säger rakt ut i luften: "Slips!" Eftersom det är en lite oväntad sak så ser jag kanske lite förvånad ut. Det var ju som sagt bråttom i vi skulle bara springa ner och hämta det där som var glömt i tvättstugan. C. förklarar då lite mer och säger: "träslips". Fortfarande ser jag säkert ut som ett frågetecken och han förklarar att en av trappstegen ser precis ut som en slips (trappsteget mitt i bilden ovan). Och visst, det gör det - ett enda av alla trappsteg i huset är symetriskt mot ett hörn och har formen som en slips.
Dagen efter döms alla andra trappsteg ut för de är inte riktigt som en slips, antingen bara snedskurna trappsteg mot en vägg eller om de går mot ett hörn, så har det inte blivit i mitten av steget utan det är lite ojämt. Man hör hans röst mumlande lite för sig själv när han går upp för trappen "inte en slips", "nästan en slips", "inte en slips", "inte en slips"....
